se ner till oss, och skydda oss från allt ont

Nu har det varit ett litet avbrott här ett tag som de brukas vilja bli, förlåt. Har haft lite annat för mig, men tänkte skriva i måndags med de villes sig inte.

I lördags var de som alla vet, alla hjärtans dag. Ingen vanlig dag för mig i år faktiskt, men en vacker och fin dag var det trots allt. Min alla hjärtans dag spenderades i Piteå stadskyrka samt hos min farbror Lars. Vi tog farväl av farfar i kyrkan på förmiddagen. Jag har aldrig varit på begravning förut så jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera riktigt, var mest på helspänn hela dagen. Hela släkten samlades hos farmor först och redan då ville mina tårar till att komma fram, men jag höll emot. Men när vi kom till kyrkan så fick vi vara själva en stund med farfar där framme på alteret, då kunde jag inte hålla emot längre. Tårarna rann och rann, men det får dom faktiskt göra som farmor sa! Farfar låg där i en vit kista som var smyckad med en stor bukett röda rosor, så himla vackert var det. Hela begravningen var otroligt vacker men sorlig såklart. Det var en kille där som spelade akustisk(stavning?) gitarr och sjöng, han sjöng himlahimla bra! Senare gick vi familjen fram och sa farväl och la varsin röd ros, det enda jag fick fram var: god natt farfar <3
På minnestunden så läste faktiskt en av värdarna upp mitt blogg inlägg som jag skrev när frafar lämnade oss, det blev så fint där han läste det. Precis som en dikt lät det, och mina tårar som flera andras gick inte att hålla tillbaka.

När vi gick ut från kyrkan var det något som ville dra mig tillbaka, kändes inge bra att lämna farfar än. Känns på något sätt helt plötsligt som att jag har så mycket osagt? Men jag ska gå till hans grav och få allt sagt som jag vill, då vet jag att det känns bättre sen.
Hur dumt det än låter så var det otroligt skönt att se både pappa och niklas släppa spärren och lätta på sina känslor. För jag vet att det fanns så mycket därinne, och äntligen kom det ut .. I småsmå droppar

Och att bero på farfar så drömde jag om honom här om natten, han stod i köket hos framor och sa; hej Sara :) Sen efter en stund försvann han igen..
Jag tror det är som folk säger, man vet inte hur mycket något betyder förrän man förlorar det.

Från det ena till det andra har min vecka varit rätt så lugn faktiskt, lite lektioner osv. Vad helgen har att erbjuda återstår faktiskt att se.
Hejs



Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ *


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback